Fredag 12/5
Idag har vi varit ute med båt i Okavangodeltat i 5 timmar. En trevlig tur. Intressant att se hur människor lever kring floden. Hästar, åsnor och kor går ute med halva kroppen i vattnet och betar.
Emellanåt var fåran vi åkte i inte bredare än båten och högt med vass på båda sidorna. 
Ofta är vår väg kantade med massor av näckrosor. Otroligt vackert. Vår förare/guide med artistnamn Citi, är född i deltat och delade glatt med sig av sina kunskaper. Inga framtänder, men med ett stort leende. Det finns en fantastisk kunskap om växter och djur hos lokalbefolkningen.
Lördag 13/5
Idag har vi kört till Dqae Qare San Lodge. Lodgen ägs och drivs av the San people. Vi blev väl mottagna av två små kvinnor, som pratade så tyst så tyst.
Den ena hade ”tomteluva” på huvudet. Vi trodde att det här skulle finnas lite mer att göra, men vissa saker som står på deras hemsida gör de inte mer. Så vi bestämde att bara stanna här två nätter och kolla om vi kan komma till Windhoek en dag tidigare. Telefonnätet visar 1 punkt i ena minuten för att sedan visa ingen tillgänglighet. Pötsligt visas 2 punkter och då kunde vi ringa Hotel Uhland och fick besked att vi kan komma en dag tidigare.
Det finns elektricitet endast mellan 18:00 och 10:00 som genereras via en dieselgenerator. Vatten värms upp med solvärme så det är bäst att duscha vid 5-tiden på eftermiddagen. Vi körde en kvälls-runda på ägorna. Det finns en hel del djur här, men de är svåra att se då vegetationen är för tät. Vi såg en stilig Kudu med stora horn, men de är så blyga så de försvinner så fort de ser oss.
Den bästa utsikten har vi faktiskt vid vattenhålet mitt för rummet där vi bor.
Söndag 14/5
I förmiddags har vi varit ute på en bushvandring med en man och en kvinna från San-folket. De visade oss lite avtryck av olika djur. Berättade också om hur man använder olika växter. Från en buske använder man barken för att lindra olika bett av ex. scorpioner. Genom att göra ett avkok på samma bark hade man ett bra medel mot magproblem.
Han bar på ett koger som var gjort av skinnet från en Schakal. Det innehöll spjut, pilbåge, pilar och två pinnar utformde för att göra eld med.
Man använder gärna torr spillning från zebran. Den innehåller mycket fibrer som är lätt att mala ner till en typ av fnöske som lätt tänder. Man kan låta glöden vara kvar i mitten av en Zebraspillning, som man lägger ner i en håla och lägger sand ovanpå. På så sätt bevarar man glöden och sedan kan man komma tillbaka och använda den för att göra en ny eld.
Vi bad dem göra upp en eld, men efter idogt försök där båda växlade med att gnida den ene pinnen mot den andra så lyckades de inte få eld på Zebraspillningen. Det blev bara rök. Lite pinsamt . 
Måndag 15/5
Igår kväll hade vi tänkt att ta en dusch men inget varmvatten så det blev ingen dusch. Nu på morgonen var även kallvattnet slut så vi fick ”tvätta” oss med våtservetter. Även toavattnet var slut.
Vi har nu kört vår längsta dagsetapp, 555 km från Dqae Qare San Lodge till Hotel Uhland i Windhoek. Vägen var asfalterad och vägarna här är Raksträckornas förlovade land. Den ena raksträckan efter den andra, raksträkorna kan vara upp till 8 km långa sen kommer en liten böj och sen en raksträcka igen så håller det på. Många kör väldigt fort, upp mot 120 – 130 km/tim.
Man har varningsskyltar för boskap, hästar, getter, åsnor, vildsvin och antiloper så det gäller att vara alert för rätt som det är kan något djur springa över vägen. Annars kan man väl säga att vägen är långtråkig att köra, inte mycket att titta på. På denna sträcka tror jag att vi mötte mindre än 100 bilar varav ett 20-tal var lastbilar. De flesta lastbilarna här är SCANIA och VOLVO.
Att passera gränsen var inga problem, det var bara att fylla alla personuppgifter, bilnummer och klockslag för gränspasseringen. Precis efter gränsövergången köpte vi påfyllnad av SIM-kortet.
Vi gjorde ett lunchstopp i Gobabis, en hyfsad stor stad, och sen vidare.